Måndagens utmaning

Det har gått en vecka på min utmaning och idag tänkte jag försöka mig på att inte be om ursäkt för mig själv en enda gång. Jo, självklart om jag råkar trampa nån på foten eller spiller ut mitt kaffe på deras vita byxor. Men ni vet, be om ursäkt för sånt som inte behövs be om ursäkt för.

Jag ska ge ett exempel. Vi köpte ett ruskigt nedgånget 60-talshus som vi på två veckor slet natt och dag med. Vi flyttade in och har slitit i ett år på varje ledig stund med att fräscha upp det och göra det till vårt. Ändå, varje gång någon kommer och hälsar på och går husesyn, fokuserar jag bara på allt vi INTE har hunnit med och som borde göras, och berättar det för dem som kommer. Hur galet är inte det? I stället borde jag säga "Titta vad fint vi fått det!" eller "Titta vad mycket vi har hunnit med alldeles själva!"

Imorgon är jag stolt över mig själv och det jag har och gör och ber inte om ursäkt en enda gång. Är ni med?

Done is better than perfect