Vårnjutning

Alltså, det här med första vårdagarna, det är grejer det! Jag brukar inte känna det så tydligt, men den här vintern har jag verkligen gått i ide, för att nu njuta hejdlöst av växlingen till vår. Solljus, bara en sån sak. Ha tunnare jacka. Fixa i trädgården. Första grill-lunchen ute. Helt fri från nyttighet i och för sig, det blev french hot dog i solen på altanen, men vad gör väl det. Maken sken ikapp med solen, så lycklig över att få använda sin bästa vän grillen igen. Vi satt och mindes härliga stunder från förra sommarsäsongen och kikade på folk och hundar som gick förbi.

Sen packade vi ryggsäckarna med vikter (träning inför Kebnekaise) och kaffe och bullar och gav oss iväg en liten bit med bilen. Åkte till vandringsleder vid vattnet, välskött och vackert. Och jag blir förundrad och tacksam över hur vackert vi bor, precis vid Vänern, med klippor, stränder, blandskog och ekskogar om vartannat. Här är lika vackert som i något exotiskt land, det upptäcker man nu igen. Ibland finns det finaste precis runt knuten. Och visst njuter man lite extra så här i början av våren, och lite extra när man är tillsammans allihopa och får gå sida vid sida och småprata om allt och inget. 

Den här helgen har vi tagit sex geocaches och så klart var vi tvungna att leta efter ett par på hemvägen. Det är så himla kul, så jag kan inte sluta tänka på det! Den sista vi tog igår satt kanske åtta meter uppe i ett träd och det var spännande må ni tro. Har ni inte provat geocaching men gillar uteliv så säger jag bara: gör det!

Utmaningar i en småstad

När man som jag läser massor av tränings- och hälsobloggar (och inrednings- och livsstilsbloggar...) så är det mycket man läser om som inte finns eller går att genomföra i en liten småstad med 35000 invånare. Ibland blir jag frustrerad av att det inte finns någon crossfitbox eller någon bikramyoga på många mils avstånd. Det finns inga trappor här att springa trapp-intervaller i, gymen är inte öppna innan jobbet och det går inte att få tag på alla coola prylar som nämns i bloggar och tidningar.

Men det är ju här jag har valt att leva, och jag vill egentligen inte byta det mot ett liv i en storstad. För här finns ju i stället:

-stora grönytor att träna på när jag öppnar altandörren
-flera motionsspår i skogen inom 5 minuter åt olika håll
-ett lugnare tempo
-närhet till allt: det tar ett par minuter med cykel till de olika gymen, till stan, till badhuset m.m.
-eftersom det är så lätt att träna kan jag lämna sonen ensam hemma en stund
-många eldsjälar som sliter för att även vi i småstan ska kunna prova allt det spännande som finns i stora världen

Fler som bor i småstäder? Hur upplever ni det?

En härlig hundpromenad i skogen, tre minuter bort. Lång, långt, varje torsdag!