måndag 17 februari 2014

Skör som glas

Det är ingen solid grund jag står på. Skör som glas. Lätt som papper. Förgänglig säkerhet. Så är det för mig. Jag är på väg, men pallar inte mycket. Lite upp och lite ner. Ibland starkare, idag svagare. Jag börjar lära mig verktygen, men ibland räcker de inte.

Idag krävdes det inte så mycket för att spräcka glaset, för att blåsa bort pappret. Trötthet och vilsenhet. Osäkerhet och grubbel. Jämförelse med andra, i verkliga livet, på nätet. Tankar som inte går att kontrollera, som svävar ut och jag undrar vad jag är bra på egentligen. Tvivlar på den jag är. Stress som sätter sig i knoppen och i kroppen. Så fort som på en dag!

Vill vara stark hela tiden, i medgång som motgång. Inte klappa ihop och tvivla på mig själv så fort det hettar till på jobbet. Vill vara som andra jag jämför mig med, som klarar än det ena, än det andra.

Skör som glas, idag. Kopplar bort mig från nätet ikväll för att skona mig själv lite grann, så jag inte ska jämföra mig. Bara vara jag och krulla ihop mig i soffan under en filt. Parkera mig där till sängdags och ta nya tag imorgon.  Imorgon är en ny dag ❤️


14 kommentarer:

  1. Jag förstår...det är så ibland...man får falla och komma tillbaka...det är säkert så för alla. Du är bara så skönt ärlig och det är en enorm styrka, ta till dig det och kryp ner under filten och ha det riktigt mysigt.

    Vad bra att du vill hjälpa mig med min text. Jag mailar dig den framöver.

    Kram

    SvaraRadera
  2. Här kommer en stor varm kram! Känner igen... Kanske vi ska krypa in under täcket och komma fram framåt våren:-).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack ❤️ Bra ide, jag tror jag mentalt har vinter ännu. Finns hopp om våren, dock :-)

      Radera
  3. Lotta, du är ju så duktig, Och vi är så många som älskar dig! Du är starkare än du tror!!! Kram Moren

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att vara duktig har fått mig hit så hellre vill jag vara tvärtom, oduktig... Jag tror att jag i och med kraschen är mer uppmärksam numera på hur jag reagerar, innan hade jag bara kört på utan att känna efter (duktig flicka). Kram ❤️

      Radera
  4. Det är bara den starka som erkänner att hon är svag!

    Styrkekramar och hoppas att du har en mycket bättre tisdag!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, Sara ❤️ Det var en riktig skitdag igår. Lite bättre idag :-)

      Radera
  5. Tack för att du delar med dig, DET är sannerligen en styrka <3 Känner igen mig alldeles på pricken, så är det nog i livet, men man återkommer med styrka & glädje, som du vet. Kram!

    SvaraRadera
  6. Tack för dina ord ❤️ Det känns läskigt att visa sig svag, men skönt att höra att du känner igen dig.

    SvaraRadera
  7. Jag är med dej. I hjärtat och i en varm kram.
    Önskar dej lätthet och kraft.
    Sat Nam ♥

    SvaraRadera
    Svar
    1. Önskar jag mig med ;-) Vet knappt vad jag ska ta mig till med det här j***a jobbet alltså... Tack❤️

      Radera
  8. Åh Lotta! Så är det att vara människa. För alla. Jag är helt säker på det. Det är bara det att alla inte visar det eller låtsas om det. Och har man kört över sig själv någon gång blir man ännu mer uppmärksam på hur man fungerar och när det är för mycket. Av allt. Jag skickar en stor varm omfamning och hoppas att du känner att det är ok att vara liten och skör ibland. <3

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, snälla du❤️ På ett sätt är det bra att vara medveten och uppmärksam, men nu gör det mig så orolig. Den här känslan av att jobbet är så ohållbart för mig äter upp mig. Tillåter mig att känna att den känslan är ok. Kram.

      Radera