måndag 18 augusti 2014

Pang bom så var det vardag

Nu är jag också inne i vardagen igen som alla andra. Pang bom. Jag är inne på min andra jobbvecka efter sommaren, och jag märkte idag vilken inskolning jag faktiskt fick förra veckan. Första veckan innan eleverna kommer är som ett vuxendagis, man lallar runt i sakta mak, fikar, pratar, lyssnar på föreläsningar och sitter i långa och otaliga möten i olika konstellationer. Knappar lite på sin dator eller ipad, tar en riktig lunch på en timme.

Och så idag då, då det vällde in flera hundra tonåringar som inte setts på ett par månader. Det var ett helt annat tempo, som jag hade glömt av. Det är högljutt, högintensivt och utan pauser. Folk överallt. Tonåringar högt och lågt.

Nu gäller det för mig att behålla lugnet i allt detta, för trots allt är det snart ett år sedan det brakade åt skogen för mig. Både på grund av den miljö jag arbetar i men också tack vare faktorer jag inte kan styra över i mitt jobb. Sånt som att sakna inflytande och en hårt styrd organisation. Att inte hinna ta rast, att aldrig få jobba ifred. Att saker inte alltid funkar. Med mera. Saker som nu är likadana, men som jag under året har fått hitta strateier för att klara.

Jag kände redan i helgen att jag började stressa upp mig över allt jag skulle hinna med till jobbet, allt jag skulle ha med mig, och saker att komma ihåg. Tänkte tankarna "en sak i taget" och "det löser sig" och skrev lite kom-ihåg-listor. Men jag ska nog backa tillbaka ännu lite mer och faktiskt strukturera upp dagarna, så som jag gjorde efter min sjukskrivning, d v s att jag noga skrev mina arbetstider, när jag skulle ta rast och när jag skulle gå hem. Bara planera in max tre saker som jag skulle hinna med, utöver lektioner och möten. Och så vara nöjd med det, och veta när jag är klar. Back to basics.

"Tack och lov" har jag nu en gravid kropp som gör det lättare för mig att inte bara köra på, som inte orkar småspringa, stressa eller göra tusen saker samtidigt. För den lille personen i magens skull vill jag inte riskera att inte må bra. Jag har ett giltigt skäl, har något att skylla på när det gäller mycket just nu. Men samtidigt är det ju synd att det ska behövas kan jag tycka. Gravid eller inte ska man må bra på sin arbetsplats.

Samtidigt som jag känner mig mycket bättre rustad så här ett år senare, vill jag inte tro att jag är redo rakt av att klara sånt här. Detta är för mig ett medvetet arbete, dag efter dag, timme för timme. Repetera, träna, bygga vidare. Imorgon är en ny dag och den ska bli strukturerad för min skull. Jag ska hitta ett lugn i kaoset. Det ska gå. Andas.














8 kommentarer:

  1. Åhh tack för det! Skönt att du är rädd om dig och bra tips till mig som har lugnare miljö på jobbet men väldigt många bollar i luften. Stor kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kul om det kan hjälpa någon så det inte händer dem med! Kramar!

      Radera
  2. Kram i din vardag ❤️ Glad över att du hittat ett lugnare andetag och vågar stå stilla fast det rusas omkring dej!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, underbart skönt! Tack och kram tillbaka!

      Radera
  3. I går när Vera började ettan, så fick vi föräldrar lite info från lärarna och då tänkte jag faktiskt på att lärare verkar vara ett krävande yrke på många vis. Så mycket att hålla reda på liksom.

    När ska du gå på föräldraledighet? Lyssna nu på din kropp och känns det inte bra på jobbet så sjukskriv dig. Du och den lill* är viktigast nu!

    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är ett komplext yrke med högt tempo, som jag egentligen gillar, men det får inte bli för mycket... Jag har inte riktigt bestämt hur länge jag ska jobba, tänker ta det lite som det kommer (finns heller ingen ersättare för mig än). Tack för att du bryr dig! Kram!

      Radera
  4. Jag tror på dig. Ditt andetag som ger ditt lugn. All det andra är försumbart. Faktiskt. Och du bär på en liten parvel till och behöver säkert sakta ned. Jag säger som Anna här ovan; behöver du så får du sjukskriva dig. Allt för vilan och återhämtningen inför det som komma skall. Skickar en stor kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag andas och andas, om inte annat så på kvällen när jag kommer hem (när jag är mitt i tornadon på jobbet är det som det är). Jag växelandas och tar djupa långsamma andetag och jag märker vilken skillnad det är. Du kanske har något tips förresten, på hur man kan andas ner i stressnivå när man är mitt uppe i det höga tempot på jobbet, på en tvåminuters paus? Kram tillbaka!

      Radera