fredag 28 augusti 2015

Hänger och slänger

Jag faller fortfarande fritt och stora tankar snurrar. Jag ska dela med mig när det börjar klarna.

Just nu är det inte läge för träningssatsningar eller formtoppningar. Det är ok så. Just nu är det jobb, familj och återhämtning som gäller, men ändå behöver ju kroppen få sitt på något sätt. Just nu underhåller jag bara på vardagsmotionsnivå.

Maken tävlingssatsar och tränar på en helt annan nivå än jag. Varje vecka utökas därför hemmet med något träningsrelaterat redskap och garaget är halvvägs till en crossfitbox. Ute på husgaveln hänger numera en pull-up-stång. Helt plötsligt står det ett rack i garaget "fast bara på prov". Jo, tjena. Jag vågar knappt öppna dörren dit längre.

Just nu njuter jag av att klippa gräset i full fart, det tar en halvtimme. Passar på att göra någon pull up när jag ändå går förbi. Innan magen började växa gjorde jag tio pull ups och det är coolt att kunna lyfta sig själv så. När bebisen var född kom jag inte upp en centimeter och nu kan jag göra två eller kanske tre igen. Jag är på väg alltså, och det går alldeles utmärkt att bli starkare utan stänger och på gym, utan bara genom att dra sig upp några gånger per dag.

Jag njuter av att jobba lite längre bort än tidigare och av cykelturen till och från jobbet. Frisk luft, motion, syre i blodet och att kunna ställa om tankarna från jobb till ledigt och tvärtom.

Nu blir det också yoga såklart. Jag tummar inte på det, inte en enda dag, för yogan är min livlina som håller mig någorlunda på jorden. Varje morgon mediterar jag och ibland kan jag varva ner med någon yoga efter jobbet. Vi har också börjat utöka tiden med vår gulliga barnvaktstjej som bor några hus bort. Då kommer hon en halvtimme-timme på helgen och så går jag och crossfit-token ner i yogarummet och yogar ihop. Det är kärlek det! (Och jo, det gamla gymet blev ett yogarum när garaget på något mystiskt sätt blev crossfitbox).

Storkillen gillar att cykla och det är något vi kan göra ihop. Vi tar en lång tur ihop på tumanhand och får lite prat och tid tillsammans. Och motion och frisk luft.

Jag fick en fin påminnelse från Jessica att jorda mig med skogspromenader och det känns viktigt. Skogen helar och ger energi som inget annat.

Jag vet att andra tider kommer och det är skönt med lite erfarenhet i bagaget, nu när det är som det är. Jag kommer att kunna träna på riktigt igen, men under tiden blir det vardagsmotion. För just nu pågår livet och vad jag inte behöver är extra stress över att jag inte hinner träna. Det är ok ändå och magrutorna får vänta lite.

Paus i gräsklippningen.





10 kommentarer:

  1. Skönt att "höra av dej" och hälsa på i din vardag och din rörelse ♥
    Jag höll på att dö tröttdöden igår pga att hela förra helgen och början på veckan trampa gator i stan och sen bara trampa golvet på jobb, inte ha tid för det minsta natur.... Kunde tack och lov andas skogsluft en stund igårkväll innan jag däckade för 10h sömn på raken, nu lever jag lite igen! #utbara var det ja ;)
    Kram och fortsätt ta hand om dej!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, men tänk att skogen är så enkel terapi. Och så lätt att tappa bort när livet pågår. Ut bara är det ju ja! Kram på dig!

      Radera
  2. Åh vad mysigt att yoga tillsammans! (Undrar om jag någonsin kommer att få N att göra det med mig. Hihi)
    Men hur som... var sak har sin plats och allt får ta den tid det tar.
    Ta hand om dig fina du! <3
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag vet, världens bästa grej att yoga ihop! Man ska aldrig säga aldrig...
      Tack <3 och kram!

      Radera
  3. Wow, vad du är stark! Hoppas du snart kan få landa i lite mer lugn och ro på nya jobbet. KRam

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, men visst är jag stark :-) Jag hoppas verkligen också det... Kram!

      Radera
  4. Jag känner som du, allt har sin tid. Vad lyxigt med både ett yogarum och en crossfitbox hemma. Helt rätt prioritering om du frågar mig. :) Kram ps. Jag klurar på ett inlägg om löpning efter förlossning, har inte glömt bort din fråga

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är så lyxigt, jag vet! Bilen får klara sig. Ska bli kul att läsa om det där, min bäckenbotten vill inte vara med riktigt trots idogt knipande och träning... Kram!

      Radera
  5. Du ser ju ut att vara typ starkast i världen! Skämt åsido, jag vill också ha lite saker som gör att jag kan träna mig hemma. Min man har satt upp en stång i snickarboden, vi får se om jag lyckas böja på armbågarna någon gång och sedan sega mig upp :) Tänker på dig och skickar en stor kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är rätt stark, tog en kille i armhävning i skolan igår :-) Klart du kommer klara det, jag började med en gummisnodd som jag hade ett knä i typ första halvåret. Kram och tack <3

      Radera