En dag på fullt allvar och med största koncentration. Ett första möte med Missing People som gjorde mig djupt imponerad av dessa frivilliga krafter som finns i samhället. Professionalism och värme. Eldsjälar som ger av sin tid till människor de inte känner. Folk som på sin lediga tid sätter sig i bilen, på tåget eller samåker en timme, kanske två, för att hjälpa till. Unga, gamla, alla sorter. Fantastiskt.
Vi sökte, pappa och jag, tillsammans med många andra. Solen sken denna vackra, varma novemberdag och vi letade utan att hitta. Hur det har gått senare vet jag inte. Jag kommer definitivt att vara med och söka igen så fort jag får möjlighet. Jag tror, önskar och hoppas att detta är den nya folkrörelsen, att använda sin tid till att hjälpa, att göra något meningsfullt. Och tanken på det gör mig riktigt glad.
Blir varm hela vägen ut från hjärtat Lotta! Så fint. Och ja så tror jag också. Stor kram!
SvaraRaderaTack, Annika <3
RaderaDet känns viktigt och vi håller tummarna för att det är den nya trenden. Kram!