Allt det där skulle jag vilja skriva om, men orden finns inte.
Det är som om jag måste tänka allt det här just nu, för något ska förändras. Jag behöver tänka stora tankar för att ta en ny riktning. Det låter nog förfärligt flummigt och så känns det inuti också. Det har hänt saker både i det stora och lilla som fått mig att sätta saker i perspektiv och jag funderar mycket på om jag är färdig här.
Jag vill skala av mig en del saker för att kunna vara den jag är, den jag är menad att vara. Vill leva på riktigt fast jag inte är på det klara med vad det är för mig exakt. Det är så lätt att ta till sig andras sätt eller drömmar utan att de är mina.
Jag dras till enkelhet och mer rum inuti. Mer tid i aktiv stillhet. Tänker på att ta bort och skala av och koppla ner. Vara mer jag.