Drömmar igen

Jag kommer tillbaka till det hela tiden, varje dag. Det är också ett av mina mål, det här med drömmar. Att lista ut vad jag drömmer om. Att hitta det där igen, som får det att pirra i magen av längtan. Som finns där och återkommer i huvudet och hjärtat gång på gång. Som gör att det bubblar i kroppen och gör en levande.

Det har varit lite dåligt med drömmar ganska länge, så jag funderar mycket på det. Vem är jag och vad drömmer jag om nu? Säkert inte samma saker som tidigare. Och jag försöker tillåta mig själv att ha stora och små drömmar och inte avfärda dem innan de hunnit komma till form i tanken. Förra gången jag försökte sammanfatta blev det så här. Några av sakerna har redan hänt och några är på gång. Tänk att drömmarna kan slå in om man uttalar dem!

Det kan också vara lite pinsamt att uttala sina drömmar, för tänk om man inte skulle nå dem, hur skulle de se ut? Att man inte vågar berätta eller ens tänka tanken, för drömmarna man har kanske är jättelöjliga i andras ögon. Men tänk på barn, som drömmer helt fritt, inte dömer man dem? Man drömmer med dem och uppmuntrar, visualiserar, ställer följdfrågor. Min son ska antingen bli hajforskare, paleontolog eller kypare, han är inte riktigt säker.  Sen slutar man med den typen av drömmar när man blir vuxen. Tänk om vi vuxna skulle fortsätta drömma lika stort, för drömmar är väl också just drömmar? Man måste ju inte pricka av dem en efter en, man kan ha själva tanken på drömmen kvar. Jag har alltid drömt om Maldiverna, men jag vet inte om jag vill åka dit. Det kanske räcker att ha som dröm.

Det pirrar i magen av vetskapen att jag kommer att byta jobb. Jag drömmer fortfarande om det nya jobbet som ska komma.

Jag drömmer om sommar och sol mot huden. Gå i tunna kläder och sitta ute till långt in på kvällen. En resa vi ska göra tillsammans hela familjen. Jag vet inte vart än, men jag vet att vi ska. Vara tillsammans, vila ut, tanka solljus och bara vara.

Jag drömmer om att jag och Liebling ska göra något bara vi. Det händer nästan aldrig. Jag drömmer om att vi två åker till London eller Berlin en natt eller två. Vi har varit gifta i en herrans massa år, det gäller att inte tappa bort oss i allt det vardagliga.

Jag drömmer om att prova att bo på något annat ställe. Gärna utomlands. Gärna USA, väldigt gärna Florida.

Jag drömmer om att känna mig frisk, stark, hälsosam och levande. Inifrån och ut! Vara ute mycket i skog och natur, tillsammans hela familjen. Att vi delar glädjen för uteliv och rörelse. Att vi fortsätter äta hälsosamt och bra.

Jag drömmer om att våga säga ifrån när det känns fel i magen. Att tycka olika men ändå säga ifrån och inte svälja. Att stå upp mer för mig själv och säga till när någon kör över mig. Säga min mening. Stå pall även om någon inte håller med mig.

Jag drömmer om att kunna stå på händer utan stöd och längtar efter att ta tag i att lära mig det.

Som ett tecken på det här med att våga drömma och tänka mer som ett barn, har jag de senaste dagarna läst flera superba texter i ämnet hos Tiny Buddha. Om att plocka in sin inre femåring och fråga vad hon skulle ha gjort i olika situationer. Bannemej om jag inte ska våga drömma lite mer som ett barn!

Vad drömmer du om just nu? Har du drömmar? Ändras de? Vågar du uttala dem? Skriver du ner dem? Vågar du drömma barnsligt? Just do it!