Man känner sin egen kropp bäst. Ändå är det svårt det där, att stå på sig när det gäller sjukvård. I alla fall har jag svårt för det. Vill inte vara till besvär, vill inte ringa i onödan. Ligger hellre och lider i tysthet hemma. Men åndå, ibland känner man att något är fel, och då gäller det att stå på sig och inte bara tacka och bocka med mössan i hand.
Jag visste att något inte stod rätt till och det onda i magen kulminerade i natt. Jag trodde helt enkelt att jag skulle dö. Kunde inte ta hand om bebisen, hade aldrig kunnat sätta mig i bilen och köra själv de fem milen till sjukhuset. Och hela tiden ringde det i bakhuvudet, samtalet med sjukvårdsupplysningen förra veckan. "Vi avvaktar, det låter inte så farligt, du har ju ingen feber". Och artiga jag stod inte på mig då utan härdade ut i helgen. Och härdade ut den här förfärliga natten.
Men nu var det nog och i morse ringde jag igen, med en annan röst, med en annan säkerhet. Jag visste att något var fel. Och det var det ju. Livmodern var alldeles sprängfull med blod. Det fanns rester kvar där som inte skulle vara där, jag fick tappas på allt blod och fick tabletter för att livmodern ska dra ihop sig. Så visst borde jag litat på min egen känsla tidigare, så hade jag sluppit många dagar med detta elände.
Och nu tampas jag med mig själv lite grann, blir arg när jag tänker på hur det fick lov att bli så här, vilka misstag som begåtts. Jag har ju litat på alla inom vården. Tampas med mig själv för jag orkar inte lägga energin på att vara arg, utan vill släppa ilskan och gå vidare. Tänker på Annika och hennes symaskin. Mitt problemet är ju löst nu, och snart mår jag nog bättre. Släpp och gå vidare, Lotta.
Nästa gång vet jag att jag vet bäst. Att jag ska lita på mig själv när det gäller min kropp.
Livsglädje och träningsglädje! Jag är Lotta: småstadsmamma, fru, lärare, träningsfrälst, husägare, vän, yogaberoende, resglad och mycket mer. Jag är en känslig själ som tränar på att leva i nuet, tycka om mig som jag är och leva livet som jag vill.
Åh Lotta, vilken tur att du kom iväg! Vad bra att du stod på dig. Men också hemskt att det ens skulle behöva hända.
SvaraRaderaEn stor varm krya-på-dig-kram! Jag hoppas att du mår helt bra i magen snart och att du ska slippa fler komplikationer. <3
Tack <3 det betyder mycket. Jag mår lite bättre idag. Kram!
RaderaMan ska alltid lita på sin egen känsla men ibland är det svårt att stå på sig när någon "kunnig" säger något annat. Bra att du åkte tillslut! Ta hand om dig. Kram
SvaraRaderaJa, jag har sån respekt för sjukvården, kanske för att jag inte kan något själv om det. Tack för omtanken <3
RaderaFy fabian! Men visst är det så att man känner när något är ordentligt fel. Absolut.
SvaraRaderaKram
Ja, önskar att jag vågat lita på min känsla helt och hållet. Kram!
RaderaMen Lotta så otäckt! Och ja oförrätter när det gäller saker är en sak men att bli felbehandlad och utsatt för risker är en helt annan sak som jag ser det. Det är inte ok någonstans hur du blev behandlad och man vänder sig ju till dem som experter och kan inte tänka ut allt själv. Klart du inte ska gå och älta men jag skulle faktiskt anmäla dem, och det är ju den här typen av anmälningar som ramlar in i vårdapparaten, de är dåliga på att fånga upp och hitta rätt ibland helt enkelt. Om du orkar <3 Kram och kram
SvaraRaderaJag har vridit och vänt på det och känner att det rätta nu är att gå vidare och lägga energin på den lille mirakelpojken. Det kostar så mycket att driva saken, anmäla och ha det kvar i systemet. Visst begicks flera misstag som ledde till detta men den här gången får det vara så, och det känns helt ok, till och med skönt. Fast jag förstår hur du menar och jag är jätteglad över din omtanke <3 Kram!
RaderaSkulle förmodligen gjort som du. Energin behövs till annat ❤️️
RaderaJag ryser och skälver till lite inombords. Man vill ju tro att vårdapparaten fungerar som den ska, utan att man måste stå där och skälla. Obehagligt. Lättad ändå att du fick hjälp nu och att det kommer ordna sig. Kram och kraft!
SvaraRaderaJag är också oerhört lättad (hur konstigt det än är att bli superglad över att hitta en massa blod i magen ;-) ) och känner mig säker på att det ordnar sig. Tack och kram!
RaderaStackars dig och sån tur att det blev bra och du fick hjälp! Jag känner igen så väl det här med vården, nästan så man skäms när man hör av sig dit och så ska det inte vara. Styrkekram!
SvaraRaderaKonstigt det där! Tack för omtanken, kram!
Radera