Skogen, lyckan och de små tingen

Jag har inte varit så trött de senaste dagarna och mitt magonda har släppt lite, det är ungefär som att ha fått livet tillbaka en smula. Så i helgen har jag både orkat promenera och vara ute i solen. Och igår, då  det blev lite svalare hade vi världens bästa dag. En sån dag som kostar så lite men ger så mycket. Vi drog till skogen. Som är helt gratis och full av syre, energi och glädje. Och jag är så glad att jag orkar igen, för det är sånt här jag gillar allra mest egentligen. Skog och mark och att vara med familjen. Friluftsliv.

Det är så enkelt att packa lite korv i en ryggsäck och ge sig av när andan faller på, och vi har skog så nära åt nästan alla håll. Och det händer något fantastiskt när man kommer ut i skogen; barn som suckar av lycka och bara hittar en pinne som leksak, eller klättrar, springer eller täljer. Och att kunna ha hunden lös och han bara går och nosar och strosar. Inte en levande själ så långt ögat kan nå, fast vi inte är särskilt långt borta.

Och så en eld. Finns det något mer magiskt? Grilla några korvar, småprata och äta ihop. Det behövs inte mer än så för att ladda batterierna. Igår var vi på en av Friluftsfrämjandets basplatser, och där finns kojor, klätteranordningar, ringar att hänga i och en jättefin grillplats. En stund där, och jag kände att allt liksom föll på plats, det är det jag älskar. Jag är också jätteglad att hela familjen gillar det lika mycket, att vi har det gemensamt.

Och att komma hem sen, lite rosig om kinderna och med röklukt i kläderna. Kanske ta ett bad eller slappa med en bok en stund, alldeles trött av den friska luften, en sån underbar fortsättning på dagen.

Jag är så tacksam för de här små stunderna, för att hösten äntligen är här och för att vi har det så lyxigt att vi kan ta oss ut i skogen och göra sånt här. Lycka!