måndag 24 februari 2014

Geocaching

Skärmfri söndag igår. Underbart tycker vi alla tre! Jag längtar hela veckan efter att "vara tvungen" att göra annat, helknasigt, jag vet, då jag egentligen kan göra så varje dag. Det är så himla lätt att bara klicka lite på bloggar, internet, mailen eller facebook. Lite blir mycket. Hur som helst leder skärmstoppet till mer tid tillsammans, mer tid att prata och umgås, men det ger även mycket tid åt konflikter som brukar komma upp till ytan, då man som förälder inte bara kan låta barnet och konflikten stanna vid datorn, TV:n, ipaden eller ipoden. Söndagen brukar därmed vara en avslappnad men rätt svettig dag.

Jag ser helgen som en stor möjlighet att få dagsljus, frisk luft och att röra sig lite extra. Vi är inte riktigt överens om det i alla åldrar hemma, sonen har ju uteraster varje dag och idrott två gånger i veckan i skolan. För att få ut den lille stugsittaren testade jag igår en ny sak: geocaching. Jag må vara sist i världen, men nån ska väl vara det också. Och jösses, vad roligt det var, tyckte vi båda två!

Man laddar hem gratisappen geocaching. Geocaching är en gps-app där man lokaliserar gömmor som kan vara allt ifrån skruvstorlek via filmburkstorlek och matlåda upp till jättestor låda. I lådan finns ett papper och en penna där man kan skriva sitt namn eller alias, och så kan det finnas små skatter. Om man vill lägger man dit något och tar någon av skatterna. I en låda hittade vi en pärlplatta, ett parkeringskvitto och en bilnyckel. Vi tog pärlplattan och lade dit en mini-tabascoflaska. En gömma var så liten att där inte fanns plats för skatter.

Gratisversionen ger en tillgång till en del gömmor men inte till alla. Vår närmaste var 700 meter borta, så det var bara att cykla iväg. De vi hittade idag i gratisversionen låg allihopa max 750 meter från varandra, fast lite klurigt då. Mitt mål var att vi skulle ta två. Första var riktigt, riktigt klurig, men när vi väl förstått hur de tänker när de gömmer, så var det lite lättare. Om man vill kan man få ledtrådar till vissa skatter.

Jag tyckte det var roligt, gav en frisk luft och motion, och lite teamkänsla. Lite high five och Amazing Race-känsla. Det allra bästa var att junior tyckte det var så roligt! När vi tagit skatt nummer två var han så till sig att han absolut skulle ta en till, så det gjorde vi. På tredje stället kom vi samtidigt som två andra familjer, det var spänning det. Vi hjälptes åt allihopa, lyfte varandra och diskuterade, men gissa vem som hittade den själv? Jag! Och tänk vad bra, 1 1/2 timme ute med cykeln i frisk luft, tillsammans på bådas villkor.

Jag kan verkligen rekommendera geocaching till alla som gillar uteliv, frisk luft, utflykter och lite vardagligt äventyr. När vi kom hem köpte jag direkt en tremånaders prenumeration för 75kr i appen, och då uppenbarade det sig en himla massa skatter att hitta. Runt om oss, i träd, under bänkar, i stockar, ja överallt, ligger det små gömda saker om man vet vad man ska titta efter. Jag längtar efter att få sticka ut igen!

 


10 kommentarer:

  1. Här är en till som inte har provat. Fyraåringen skulle nog tycka det var kul men tonårsdöttrarna är mer tveksamt. Ja det är så mycket värt att vara ute i naturen även i tråkiga februari. Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vem vet, tonåringar kan överraska (även om de aldrig skulle erkänna att det vore kul så klart :-) ). Ut måste man även om det är februari, det är så skönt med frisk luft. Och att komma in sen! Kram!

      Radera
  2. Har appen, men aldrig fått tummen ur. Tror jag skulle gilla det massor! Tänker att jag ska kombinera det med terränglöpningen framöver, lite sådär ibland åtminstone. En skojsig grej är det hursomhelst!

    SvaraRadera
  3. Ut med tummen nu! Det är skitskoj! Det första jag gjorde när jag kom hem idag var att kolla appen och upptäckte att vi har en skatt 100 m bort, blev alldeles till mig och ville ut direkt. Fin kombo med löpningen, lite som orientering!

    SvaraRadera
  4. Åh! Det ska jag genast ladda ner och prova med A!! Riktig skattjakt!

    SvaraRadera
  5. Jag har heller aldrig provat men ofta tänkt på det. Bra tips! Och visst finns det inget bättre än att vara ute länge tillsammans och sedan komma in igen. Spenderade min söndag med att spela bandy med min son i två timmar och oj vilka förtroenden han delade med sig av. Fin son ni har också :o)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Samma här, det har tagit mig en massa år! Visst är det mysigt at vara tillsammans så där på deras villkor, då kommer det en massa prat och förtroenden som man aldrig får när man frågar "Hur har du haft det i skolan idag?". Underbart ! Just do it!

      Radera
  6. Aldrig testat men nu blev jag sugen, även utan barn :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bara gör´t, Annika! Du kommer nog gilla det!

      Radera