Att göra en resa

I min Daily greatness yoga journal får jag varenda vecka fylla i meningen "What I love about my work is..." Då menas nog inte vad jag älskar med mitt jobb utan mer hur arbetet med mig själv går. Precis varje gång jag ska skriva måste jag fundera hur jag ska tänka. Vad är det jag älskar egentligen? Vad då "my work"? Jo, kanske mest av allt älskar jag att det går att förändra sig, att jag har min framtid i mina händer.

Nästan dagligen tänker jag på allt jag upptäcker om mig själv. Jag ser det i bilder, som att jag går i en korridor där det finns en massa stängda dörrar. Jag öppnar en dörr i taget och upptäcker vad som finns där inne. Ibland blir jag överraskad över vad som fanns, över min reaktion, och ibland är det igenkänning. Ofta utmaning. Så tänker jag mig min resa, som är resten av mitt liv, att det finns så mycket att upptäcka om mig själv. Så mycket som kan utveckla mig och överraska mig. Om jag orkar och vågar.

Tidigare, innan allt det här startade för sisådär ett och ett halvt år sedan, så såg jag mig som Lotta med ett antal egenskaper som var jag. Jag hade också tanken att jag fick acceptera att jag var som jag var, med alla bra och dåliga sidor, en statisk person.

Men så började jag glänta på första dörren, försiktigt. Det var då, i september 2013. Allt rämnade, fasaden föll eller första dörrarna började öppnas. Jag började ana att där fanns saker att upptäcka, nya vägar att gå. Man måste inte alltid vara samma, eller man kan nog inte alltid vara samma. Man utvecklas och är inte likadan hela livet. Man möter nya människor och tar andra vägar än några. Man är med om saker. Livet händer.

Det var en aha-upplevelse, som jag fortfarande är. Jag blir ofta fascinerad över mina egna reaktioner numera, och tycker det är rätt coolt att jag är på den här resan. Det är jag som går, det är jag som öppnar mina dörrar. Tittar in i rummen, reflekterar, utforskar, kanske agerar på ett nytt sätt. Kanske bara iakttar lite och stänger igen. Men jag älskar att jag faktiskt vet om att dörrarna går att öppna nu. Och jag älskar att jag kan utvecklas.

Nina skrev för ett tag sen om att förändra sig. En sak hon skrev fastnade, fast jag läst orden och siffrorna förut.

40 dagar för att förändra ett beteende
90 dagar för att förankra det
120 dagar för att integrera det
1000 dagar för att bemästra det

Jag har skrivit i min dagbok varje dag i ett och fem månader. Det är i runda slängar drygt 500 dagar. Inte så konstigt då att jag verkligen kan känna helt och fullt att jag har integrerat den här resan i mitt liv. Jag är halvvägs till att bemästra det, fast det känns som om jag precis har startat. Jag har inte öppnat alla dörrar än och det känns lite spännande att veta att korridoren med dörrar är jättelång. Den tar aldrig slut. Om jag bara vågar öppna dem.