Sockerchock

Det har varit mycket texter i bloggar senaste tiden om att baka utan socker och mjöl och vad som händer med kroppen när man får i sig för mycket socker. I perioder är jag också striktare och bakar eget fika och bröd utan vitt socker eller mjöl, men i perioder tappar jag det lite. Stoppar i mig en bulle där och en pepparkaka där. Lite efterrätt på helgen, ja ni vet, det smyger sig på. Och speciellt nu när livet med bebisen gör att man får stoppa i sig något enkelt här och där, som funkar att äta med en hand. En smörgås till exempel. Ett ägg. Eller en bulle.

Jag har läst allas texter om det här och tänkt att det ändå är skönt att jag är ganska tolerant ändå mot socker och mjöl och kan klara en del utan att jag märker sån stor skillnad. Jag tänkte faktiskt tanken så sent som igår. Ja, tji fick jag.

I fredags hade jag några fina vänner på besök hemma och en av tjejerna hade med sig en kladdkaka som jag så klart åt av. Jag har jättesvårt att tacka nej i en sån situation, när nån jag inte träffat på länge kommer hem till mig och har med sig fika som en gåva som alla äter av. Sen på kvällen hade vi gjort en söt efterrätt med både grädde och socker.

På natten när det var dags för avlösning i bebismatningen vaknade jag med illamående, torr mun, klappande hjärta, huvudvärk och var alldeles varm och rosslig. Var helt säker på att jag höll på att bli sjuk och gick och svepte tre glas vatten. När maken kom upp några timmar senare berättade han att han mått jätteilla också och där förstod vi varför, att det var det vi ätit.

Till sist kom store sonen ner till frukosten och sa att han mått jätteilla på natten och känt sig alldeles sjuk. På kvällen innan hade han varit på ett hejdundrande kalas med snacks, läsk, tacos, stor godispåse och tårta. Då slog det mig med full kraft precis vad vi alla tre hade drabbats av: sockerchock!

En sån reaktion har jag aldrig uppmärksammat tidigare. Det kanske har hänt förut men jag har aldrig trott något annat än att jag verkligen varit sjuk. Så igår var det detox, och det var verkligen jätteskönt. Dags att snäppa upp det här med sockret igen. Och det känns jättebra att detta hände innan julen, som en påminnelse om att jag verkligen inte behöver särskilt mycket julgodis. Hellre några enstaka riktigt goda bitar än att bara proppa i mig en massa chokladaskbitar och hemgjort godis bara för att.