Äntligen!

Kommer ni ihåg att jag var glad över att ha blivit kallad på en oväntad  anställningsintervju för ett tag sen? Det kändes väldigt bra och själva jobbet lät utmanande, spännande och roligt. Och vet ni, strax därefter ringde chefen och erbjöd mig jobbet! Fastän jag inte ska börja förrän i augusti och fastän hon behöver anställa en vikarie till mig redan innan jag har börjat. Jag är verkligen jätteglad ända ut i fingerspetsarna! Tyvärr var jag tvungen att hålla tyst om det ett litet tag, då jag inte hade berättat nyheten för min nuvarande chef än. Men det har jag gjort nu!

Jag ska jobba på högstadiet i stadens internationella klass, dit nyanlända till Sverige går i genomsnitt ett år innan de slussas ut till de vanliga skolorna. Det blir en helt annan sak än det jag gjort i snart 15 år. Jag tror jag får vara med och lära om det svenska samhället, lära sig åka skridskor, gå till badhuset och sånt. Och så klart undervisa, i alla ämnen och äntligen få använda kunskapen i svenska som andraspråk, som jag läste för drygt 15 år sen. Fast först ska jag vara föräldraledig så klart. 

Tänk hur livet fungerar egentligen. Här har jag letat och letat efter ett nytt jobb i flera år. Blivit halvt knäckt på kuppen. Och så händer detta när jag är föräldraledig och inte behöver ett jobb! Så lätt det gick efter att ha varit så svårt. Jag är så himla glad att äntligen ha fått chansen och att jag äntligen kan berätta om detta!