måndag 1 december 2014

Ett enklare liv

Vet inte om det ligger i luften just nu men jag har läst två bra inlägg om konsumtion och downshifting hos Mia Tjärnlund och Cecilia Folkesson de senaste dagarna. Lyssnade också på en pod på samma tema hos Hälsa på dina villkor. Det här är något jag tänker på mycket också. Speciellt nu i jultider som ju är köphetsens topp. Jag har blivit mer och mer medveten men skulle vilja gå ännu längre.

Så lätt det är att dras med i shoppinghets. Att tro att man behöver en massa saker. Jag sitter ofta och kollar på nätet och på sociala medier och får en massa behov. Igår såg jag ett snyggt yogalinne på ett Instagramkonto, kände att jag bara var tvungen att ha det, letade upp webshopen och klickade på köp. Och hejdade mig, tack och lov. Jag behövde inte linnet och skulle inte blivit lyckligare med det. Men så lätt det är att tro det. Att skapa sig behov man inte har. Det krävs ganska mycket för att stå emot. 

I vårt hem är mycket Blocket-köp, Tradera-köp eller eget-tillverkat. Från möbler till barngrejer och kläder. Vårt hus är inte det snyggaste till utseendet och det är rätt enkelt och spartanskt. Länge levde vi efter devisen "En sak in, en ut", som vi har slarvat lite med, men vi köper inte mycket nytt ändå. Grejer tar tid. Ju mer man äger, desto mer tid tar det. Vi hade båt ett tag men sålde den för det kräver tid som vi inte vill lägga på det. Två bilar, som vi har, kräver också sin tid och pengar. Det krävs också en del mod för att våga stå för att man inte har det finaste och senaste, både när det gäller hemmet, kläder, bilar eller vad det nu kan vara. Att det inte handlar om pengar alltid utan om något annat, ett aktivt val.


Vi har nästan helt slutat åka till köpcenter så där bara för att, på en helgdag till exempel. Det gjorde vi ofta förut. Eller åkte in till stan när vi hade tråkigt och kikade i affärer. Snacka om att framkalla ett behov man inte visste att man hade och tänk vad tid man sparar på att inte göra det så ofta. 

Jag önskar att vi kunde våga downshifta ännu mer. Jag vet inte riktigt hur men det finns en längtan hos mig. Att skala av, klara sig på mindre. Jag tänker som känslan när man rensar bland grejer hemma och skänker bort, så lätt man känner sig. Och fri. Så vill jag känna ännu mer. 

Och snart är det jul och jag kan nästan må illa av konsumtionen man uppmanas till. Så glad att vi slutat köpa julklappar till oss vuxna för vi har ju oftast allt vi behöver. Glad också för att vi dragit ner lite på ambitionsnivån över lag. Jag blir lite beklämd när jag ser bekanta som redan innan första advent julstädat hela huset, bakat sju sorters kakor, bullar, gjort julgodis, satt upp julgardinerna, gjort paketkalendrar till barnen och slagit in julklapparna. Och lägger ut infon om det på facebook. Pust.

Jag vill att mina barn (wow, plural, första gången!) ska lära sig att det inte är prylar som gör dem lyckliga. Jag tänker att vi ska bli ännu bättre på att sortera vad vi köper, att lära sig när man behöver något och när man bara får ett ha-begär. Att man inte måste ha för att andra har. Att bara köpa och äga det man verkligen, verkligen behöver och så några få saker som betyder mycket för en. Att äga mindre för att känna sig friare. 

Jag drömmer om ett ännu enklare liv helt enkelt. 

Miami 2014




13 kommentarer:

  1. Och jag bara håller med dig. Mina barn har massor av saker som de aldrig använder. Födelsedagar, julklappar...too much! Många av sakerna har de aldrig ens rört och vet inte att de har. Bort med det, tänker jag. Ska passa på nu i flytten. Heja oss!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, visst är det så här med, leksaker i överflöd och de leker ändå bara med vissa saker. När man flyttar (eller renoverar) är det ju ypperligt tillfälle att slänga och rensa, när vi gjorde om sonens rum i somras rensade han ut flera stora sopsäckar med saker, att sälja, skänka eller slänga. Blev en jättebra ögonöppnare för honom med! Heja dig i flytten!

      Radera
  2. Samma här, håller helt med dig. Det är lite svårt med vårt barnbarn, hon har ett överflöd av saker och hon är 3 år! Hennes farmor köper presenter varje månad till henne! Och hennes föräldrar vill inte det men så är det. Jag har köpt böcker och känt mig lite tråkig men det tycker jag är viktigt. Tror vi ska starta ett bankkonto i hennes namn så kan man sätta in en hundring där och det kan bli hjälp till körkort eller vad som helst när hon är myndig. Man kan ju ge på många sätt. Jag gillar ju gåvor, men det måste inte vara saker, man kan ge så mycket. Jag har när barnen var i mellanstadieåldern fått många presentkort på städning, avdukning (!) och massage. Det är toppen och något vi alltid uppmuntrat! När vi firade silverbröllop för några år sedan så fick vi ett besök på Yasuragi av dem tillsammans och det kändes helt fantastiskt! Så det kostar på ibland att gå mot strömmen men det är så otroligt befriande att rensa också! Kram kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh, det är så svårt med presenter och blir lätt en tävling också. Vi har också försökt att be om färre saker eller att folk köper begagnat, men sen är det ju glädjen i att ge också... Vi köper nästan alltid böcker till kusinerna, tycker också det är viktigt. Och just såna gåvor du skriver om är ju det allra, allra bästa. Skulle drömma om hemgjord massage, diskning eller städning!! Kram på dig!

      Radera
  3. Blir så glad av att läsa här idag för precis så tänker jag med. Blir illamående av köphysterin! Man måste inte ha en massa saker. Och jag märker att ju mer saker W får desto mer vill han ha. Han är inte ens intresserad av sakerna han får heller.
    Jag vill också skala av och jag gör det mer och mer. Kanske är det där jag känner att jag behöver logga ut titt som tätt för att slippa få alla erbjudanden och påverkas på andra sätt. Det blir så mycket stress kring allt. Allt man vill ha fast man egentligen vare sig vill eller behöver.
    Hurra för det enkla! :-)
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag känner igen mig så!! Just det här att man vill logga ut för att slippa översköljas. Veckotidningar köper jag inte längre men just alla erbjudanden man får på nätet och mobilen... Jag blir galen! Men det är bannemej inte lätt att värja sig, tur att vi kan peppa varandra. Hurra för det enkla! Kram

      Radera
  4. Vet att jag var inne på samma sak när jag var mammaledig. Skrev inlägg om det på bloggen då. Jag blir alltid trött när det ska köpas en massa. Svår kombo när man har två tonårsdöttrar hemma som önskar sig så mycket (och dyra) prylar i julklapp.. Jag handlar det på nätet. Vi åker nästan aldrig till köpcentrum och jag försöker inte tänka på saker jag vill ha ofta. Jag har redan allt jag behöver... Fast barnens fötter växer och de måste ha nya skor:-). Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jaha, spännande! Kanske måste kolla tillbaka i ditt arkiv! Ja, det är klart, tonåringar är ju en kategori för sig själva... och de blir väl dyrare och dyrare ju äldre de blir antar jag. Sen måste man ju köpa en massa när de växer, det går i en rasande fart, men hellre köper jag skor som verkligen slits ut och går sönder än femtielfte likadana wii-spelet. Kram

      Radera
  5. Jag tänker mycket på dethär. Om hur lite vi egentligen behöver. Resonerar som du med "shoppingdagar" som jag inte harbehov av längre. Istället kan jag tycka det är hur kul som helst att skriva en lista hemma på sånt som behövs, den får ligga framme tills det känn som att nu, NU, åker vi till satn och betarv den! Sådär som när man var barn och mamma äääntligen skulle in till stan på ärenden :) Man åker när man verkligen behöver.
    Jag känner mej ofta, ofta som kärringen mot strömmen. Avskyr att leta festkläder tex. känns så himla onödigt :D
    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja! Så gör jag också! Skriver påen lista och samlar ihop tills jag känner för attbeta av allt. Funkar superbra! Och att lägga tid och pengar på festkläder och sånt man sällan använder, usch! Kram!

      Radera
  6. Jag började fundera mycket på ett enklare liv när vi fått vårt första barn. Nu är vi där. Köpte vår lilla gård billigt, har därför inga stora lån och bara det gör att man känner sig fri. Här finns också alla möjligheter att kunna utveckla självhushåll vilket jag ser fram emot.
    Och det där med att besöka köpcentra, det gör vi i stort sätt aldrig heller längre....
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du lever ju den typen av liv redan, så häftigt! Jag villleva enkelt fast jag bor i hus i stan, mycket är nog också en mental inställning till det. Kul att ha folk på nätet att inspireras av ochbolla med. Kram!

      Radera