När jag drömt och fantiserat om en graviditet i alla år, har jag tänkt mig själv hälsosam och aktiv. Tränande in i det sista, eller till och med på övertiden, som förra gången. Då instruerade jag step up och pump långt in i graviditeten.
Ni som läst hos mig vet ju hur jag har mått. Jag har varit förlamad av trötthet och illamående, ett illamående som verkar ge med sig mer och mer nu när jag är i vecka 19. Tröttheten verkar vilja vara med nästan varje dag, en trötthet som jag inte kände sist. Jag fokuserar på att ta en dag i taget och se om jag blir piggare imorgon, ni vet så där som det står i alla apparna och på nätet: Nu har du kommit till tiden i din graviditet då tröttheten och illamåendet har släppt. De flesta känner sig piggare och får ny energi. Ja, jag är inte en av de flesta.
Hur som helst har jag bara kunnat röra mig sporadiskt. Något yogapass här, något kortare styrkepass när jag varit lite pigg. Mediterat varje dag har gått bra senaste riden, men inte i början, då jag fick panikkänslor av att sitta stilla mitt i illamåendet.
Och det här har jag fått acceptera och jobba med. Hjärnan vill träna, vill vara i form. Kroppen signalerar att den är upptagen med annat just nu. Har fullt upp att agera bebisfabrik. Och det känns ändå skönare än för tio år sedan, då jag med all säkerhet kört på ändå. Jag är bättre att lyssna inåt nu och lita på min egen känsla. Jag vet att det går snabbt att komma i form igen. Jag vet att den här tidsperioden är en fis i havet.
Var sak har sin tid, och träningen kommer att komma tillbaka till mig, snabbare än jag anar. Och nere i gymmet står makens senaste leksak och lockar och läskar; en sprillans ny olympisk skivstång, som jag ska jobba med så fort jag orkar. Tids nog.
Idag kunde jag prova nya skivstången och leka lite i gymmet, och då kunde jag verkligen glädjas åt det. Går det en dag, så går det, det är inget att forcera.
Armhävning med hundpuss
Garageträning -marklyft
Bulan
Träning med beundrare
Du är tuff! Tuff som lyssnar inåt, stark och medveten. Vet du, det kommer betala tillbaka sig. Kram på dej och vilken mysig bula du har ❤️
SvaraRaderaTuff-vem, jag? Känner mig långt ifrån tuff, men suger åt mig dina ord och bestämmer att jag nog är det i alla fall :-) Kram och tack <3
RaderaDen där bulan, så fin! Och så klokt att verkligen lyssna, säger som Nina, det betalar sig sen. Kramar
SvaraRaderaTack! Det känns som om detta är ett bättre sätt än sist, då jag stressade kroppen alldeles för mycket, och det vill jag inte göra om. Kramar tillbaka!
RaderaSå fin du är med bulan. Jag tränade och instruerade ashtangayoga genom nästa hela graviditeten med lilltjejen men sen när hon var lite över ett halvår tog det stopp och jag ägnade mig bara åt yinyoga ganska länge innan jag hittade kundalinin & blev fast. Glad för det idag men med facit i hand borde jag kanske vilat mer under graviditet & bäbisperiod. Kram!
SvaraRaderaDet är lätt att vara efterklok... Jag ska definitivt ta det lugnare och vara snällare mot mig själv denna gång. Tack för dina tankar och kram!
RaderaFin du är med lila magen och din beundrare gillar jag verkligen också. Du kommer att komma inform bara med alla barnvagnspromenader, så bara ta det lugnt, tänk inte på det nu. Njut av att den lilla växer där inne i magen. Känner du mycket sparkar ännu eller? Du ska njuta första tiden och bara vara med den här lilla personen, ingen onödig stress. Inte en massa som ska komma och hälsa på i början, då har man fullt upp med amning som ska fungera, alla nya rutiner som inte alls finns i början, bara flyta med ett tag....
SvaraRaderaHa en bra dag!
Du har helt rätt, Anna! Den här gången ska jag verkligen tänka och göra så. Förra gången var jag så stressad, både över träning och utseende och folk som kom i karavan och hälsade på och skulle serveras än det ena, än det andra. Usch! Tack för påminnelsen! Kram!
Radera