Om hur man växer

Jag har skrivit om den förut, den där komfortzonen. Det blir ju lätt en klyscha, som alla skriver och säger, men man måste verkligen göra det också. Man behöver gå utanför den för att utvecklas, men att det är svårare än man kan tro. Och ibland måste man knuffas utanför. Ibland kan det vara lättare att se när det händer hos någon annan, och hos oss hände något så magiskt.

Lille V, som inte är så liten längre, utan tillräckligt stor för att sälja majblommor, kom hem för ett tag sen och berättade att hans klass skulle sälja, men att han inte tänkte vara med. Vi grunnade på det ett tag och luskade lite varför, och det kröp fram att han var rädd för att misslyckas, att inte sälja något. Han var rädd och därför ville han avstå. Känner igen mig själv lite grann, hmm... Det gäller ju att känna av läget men detta var ett tillfälle då vi kunde pressa honom utanför sin bekvämlighetszon, så vi sa att vi ville att han skulle testa att delta och att vi skulle hjälpa honom. För övrigt tycker jag generellt att man ska testa innan man vet om man inte gillar eller kan något.

Så var det då dags, dagen var inne. Jag väntade hem V från skolan men han kom inte som han brukade. Efter en stund dök han upp med andan i halsen och då hade han sålt majblommor på vägen hem från skolan och fått en jättefin start. Han ville bara hämta växel och ge sig ut igen. Jag kände att det kunde lyckas. Sen slängde han i sig ett snabbt mellanmål och fortsattse att beta av hus efter hus ända fram till kvällen och bad mig skjutsa honom in till stan, där han kunde prova också. Och jag följde med honom ut. När kvällen kom och jag tyckte det var dags att komma hem, hade han bara två blommor kvar. När vi kom in, ringde mormor och sa att då skulle hon köpa den ena. En kvar (som han sålde dagen därpå).

Jag tror inte att jag någonsin sett någon lysa av stolthet som han gjorde då. Han var så stolt över att han provat och sen att han var så bra på det, gjorde honom riktigt förvånad. Han lös och han sprakade. Han pratade resten av kvällen och dagen därpå om vilken topp-försäljare han var, och mitt hjärta var så stort, så stort. Att se någon våga och lyckas, är så underbart.